lindholmlindau

Gomorron, gomorron

Sitter just nu framför Rebeccas dator i Rebeccas korridorsrum , efter att ha sovit i Rebeccas säng (somför övrigt är så pass mjuk att jag undrar hur hon kan klara av det flera dagar i sträck). Ska snart iväg till Lunds Socialhögskola för att lära mig om... något. Har ej kollat upp vad föreläsningen handlar om. Fast det lär man väl märka.
    Vet dock iallafall att åtminstone två timmar, antagligen fler, efter skolans ordinarie tid kommer spenderas på det  hopplösa statistik- projektet min grupp håller på med. Tog mig en titt på igår på vad vi hade klart, och ordspråket stämmer: ju fler kockar, desto sämre soppa. Iallafall när det gäller textformuleringen. Annars tycker jag vi ska vara relativt nöjda.

Det känns lite grann som om universitetet och jobbet tagit över mitt liv. Mitt schema krockar hela tiden med mina vänners, att jag aldrig kan träffa dem. Vilket är synd, jag saknar dem alla. Jag ska försöka planera bättre i framtiden, kanske kan vi klämma in några aktiviteter då. Men det krävs att de hjälper till lite också. Ensam är inte stark, så att säga.

Om tio miuter vandrar jag till skolan.

Och jag funderar  seriöst på att lägga ner min blogg. Den känns lite meningslöst. För att inte tala om okommenterad. Och ointressant.

Hjälp, vad jag är hungrig.

Irritationsobjekt för dagen: folk som snackar skit och med synonymanvändning berättar hur illa de gillar en viss person, hur illa de tycker denna person beter sig och hur förbaskat mycket de inte ser denna person som en vän längre - bara för att låtsas älska denna person så fort det ses.

Skenhelighet. Fejkad kärlek. Overklig vänskap.

Men nu var det ju inte meningen att detta inlägg skulle genomsyras av negativa känslor. Jag orkar inte bry mig om ovanstående problem längre, och kommer säga till nästa gång munnarna öppnas... så är det inte mer med den saken. Vad jag ville berätta om var mitt besök på Väla idag, där tre nya tröjor inhandlades, vilket jag är oerhört glad över. Dock inga nya jeans, som tänkt, men det lär komma. Marie köpte dock en underbart fin grå tunika, jag önskar att den stilen passade även mig. Men det var kul iallafall, jag gillar att shoppa med Marie. Haha.

Och ikväll ska jag kanske till Lund. Får se. Om jag mår bättre (magont och illamående efter wokade nudlar och kyckling. Jag börjar bli orolig över att jag börjat få allergiska reaktioner mot asiatisk mat). Det är nämligen Rebeccas 19årsdag! Hurra Hurra. Och denna damen vill fira med biobesök, tydligen. Jag hoppas jag orkar åka ner, men just nu ser det tyvärr inte så ljust ut...

I veckan får jag min första hemtenta. Sådär lagom till Halloween. Skrämmande.

Och jag måste klippa hårt. Snarast!

Dessutom vet jag inte var jag har dig längre...

Kom precis hem från att ha firats mormors födelsedag, vilket är synonym för att äta så mycket att man storknar och därmed inte vilja se mat någonsin igen... iallafall inte på åtminstone tolv timmar. Men kycklingfilè slår aldrig fel. Och inte heller chokladmousse- efterätt. För att inte tala om tårta.

(Gymmet åtminstone tre timmar på söndag. Jaha ja. Men det var det värt.)

Kvällen gav även ett annat resultat, som jag är relativt nöjd med. Med mormors och mammas hjälp har jag löst mysteriet med mitt håravfall: jag lider av extrem brist på B-vitamin. Vilket är logiskt, med tanke på att jag under ett års tid knappast åt mat som innehåller vitaminer... alls. Så imorgon, innan jobbet, bär det av till affären för att inköpa öljäst- tabletter. Femton stycken om dagen ska intagas. Rena rama drogen. Förhoppningsvis kommer det snarast synas på håret, att något i livet har tagit ett steg i rätt riktning.


Imorgon, efter jobbet, ska jag iallafall ta det lugnt. Extremt lugnt. Ni har aldrig sett något lugnare än mig imorgon.  Kanske göra pedikyr. Det var längesedan jag hade tid att ta hand om mina fötter. Eller någon kroppsdel överhuvudtaget.

Sova nu. Zzzzzz.

Idag träffades jag, Sandra och Jessica på Madrix i stan för att påbörja förberedningen av vår halloweenfest. Jag fick tyvärr ingen blåbärspaj, men vi lyckades bestämma menyn för den kommande kvällen (jag bibehåller dock mitt veto, haha) och lite annat småttogott.
        Jag har iallafall inhandlat både fejkblod och fina halloweenservetter till denna event. Och Sandra köpte spindelväv. Och Jessica har fixat kittlar. Yeah.


Allt är dock  inte fest och party, nej, så enkelt ska vi inte ha det. Skolan just nu är...kaotisk. Om man nu kan beskriva det med endast ett adjektiv. Den här statistikövningen är lite oroväckande tyvärr. Särskilt med tanke på den lilla tid vi fått, och hela SPSS överhuvudtaget. Men det löser sig, det gör det alltid.

Fredag.
Sista dagen på denna veckan.
Äntligen.

... fast så säger jag visserligen varje vecka.

Jag ska snart gå (ja, lägg märke till ordet gå, ett faktum sedan min cykel vandaliserades) till tågstationen, för att åka in till Lund och ha veckans sista föreläsning. Att skriva en vetenskaplig text. Jippie. Det lär bli lika spännande som en Stephen King- film, absolut.

Men man ska njuta av det fåtaliga! Morgonens förläsning blev inställd, vilket bidrog till att jag, för första gången på snart en månad, kunde lugnt sitta vid köksbordet och äta en njutbar frukost, läsa tidningen och förbereda mig mentalt för den kommande dagen. Underbart. Jag har saknat stilla och tålmodiga morgnar.

Ikväll ska jag med Sara och några från hennes sida av populationen, och se ishockeymatchen mellan Hässleholm och Tyringe. Som den långvariga Tyringefan jag är, så lär det bli dem jag skriker uppmuntrande åt. Men samtidigt...ja... Hässleholmare ska kanske hålla ihop? Fly together, så att säga. Eller som snarare sägs i Michael J Foxs gamla ishockeyfilmer.

Jag hoppas nog på Tyringe iallafall. De har bättre förutsättningar för att komma längre.
_________________________________________________________________________________

Det är fint väder ute. Vad glad jag blir.

Och ikväll ska jag städa mitt rum. Efter ishockeyn då. Vid elva ikväll. Det lär uppskattas av rummet bredvid, där mina föräldrar sover.

Absolut.

Nedräkning: tre dagar kvar till min första salstenta. Att jag börjar bli nervös är väl ingen hemlighet, bara titta på mit darrande asplöv till kropp och kråkbo till hår. Eller hacket jag har i min fot, efter att helt okontrollerat ha kört in den i min tvmöblel (för övrigt kan jag knappt gå och det gör förbaskat ont).

Böckerna, papprena, pärmen, svaren till instuderingsfrågorna... allt ligger huller om buller på min mjuka matta, och jag vet knappt var jag ska börja. Eller jo. Jag skulle ha börjat för två veckor sedan, men eftersom det ej skedde så får jag ta vad jag har. Vilket är ungefär tre dygn. 72 h. Lite mindre. Säg 68 timmar istället.

....Panik...!!

Funderar på att lägga ut en annons på blocket. " Potentiell överraskning till den som tar, och klarar, Sannas salstenta den 15 oktober. Rörlig lön, beroende på antal poäng".

Någon som nappar?

Nej, får väl ta mitt pick och pack nu, och göra mig iordning. Så att jag kan börja lära mig mer om barnkonventionen och vad sjutton den vill.