lindholmlindau

Kom precis hem från att ha firats mormors födelsedag, vilket är synonym för att äta så mycket att man storknar och därmed inte vilja se mat någonsin igen... iallafall inte på åtminstone tolv timmar. Men kycklingfilè slår aldrig fel. Och inte heller chokladmousse- efterätt. För att inte tala om tårta.

(Gymmet åtminstone tre timmar på söndag. Jaha ja. Men det var det värt.)

Kvällen gav även ett annat resultat, som jag är relativt nöjd med. Med mormors och mammas hjälp har jag löst mysteriet med mitt håravfall: jag lider av extrem brist på B-vitamin. Vilket är logiskt, med tanke på att jag under ett års tid knappast åt mat som innehåller vitaminer... alls. Så imorgon, innan jobbet, bär det av till affären för att inköpa öljäst- tabletter. Femton stycken om dagen ska intagas. Rena rama drogen. Förhoppningsvis kommer det snarast synas på håret, att något i livet har tagit ett steg i rätt riktning.


Imorgon, efter jobbet, ska jag iallafall ta det lugnt. Extremt lugnt. Ni har aldrig sett något lugnare än mig imorgon.  Kanske göra pedikyr. Det var längesedan jag hade tid att ta hand om mina fötter. Eller någon kroppsdel överhuvudtaget.

Sova nu. Zzzzzz.