Slösaktiga Sanna
Ingen kan slösa bort dagar som jag. Det enda jag utfört idag är en dusch, en 3.5 km joggingrunda och ett antal avsnitt av Bones. I sängen låg jag tills jag orkade släpa mig ur den, kring 13tiden. Resultatet blir den att jag nu sitter här, en timme innan tåget går. Jag ska nämligen till jobbet, vilket ökar känslan av att jag verkligen slösat bort denna dagen. Nu får jag istället ta med mig en bok ur studentlitteraturen, och påbörja läsningen i den ikväll, efter att min brukare lagt sig. Och planera för morgondagen, och alla de saker jag ska göra (en lista som sedan minskar och slutar med att jag ska ligga i sängen hela dagen och fortsätta titta på Bones, jag lovar).
Jag måste verkligen lära mig att fånga dagen och faktiskt utnyttja alla minuter på ett sätt som gör att jag inte i slutändan sitter och känner mig så lat... och slösaktig.
_________________
Försöker planera in en resa till Sthlm senare i höst. Hade hemsktgärna velat åka och hälsa på Lisa, det var snart 1.5 år sedan vi sågs sist. Alldeles, alldeles för länge. Våra besök till de lokala pubarna ligger fortfarande varmt om hjärtat. Alla de chokladkakor vi åt, ett berg kan bildas. För att inte tala om de trevliga diskussionerna och känslan av den varma atmosfären som bara kan hittas i en engelsk, traditionell pub. Är det otacksamt att säga att man önskar sig tillbaka?
Jag saknar England. För tusende gången berättar jag nu detta, så pass tragisk är jag. Men med varje dag påbörjas ett nytt äventyr. Och jag hoppas jag kan trycka in en Stockholmsreda i mitt redan fulla schema. Jag har inte varit i huvudstaden på länge, länge.
_________________
För övrigt så har ingen hämtat sköldpaddan Algot ännu. Den stackaren bor fortfarande i en balja i vårt badrum. På måndag åker han antingen till en bekant med akvarium, eller till djuraffären. Han mår nog bäst av det. Och om jag tar med honom till Lund - det återstår att se. Kanske köper jag en liten babysköldpadda istället. En som jag har redan från början, och som kan hålla mig sällskap. Visst kan reptiler vara keliga?
Nej, nu: borsta hår, packa väska, käka och åka till jobbet. Suck.
Jag måste verkligen lära mig att fånga dagen och faktiskt utnyttja alla minuter på ett sätt som gör att jag inte i slutändan sitter och känner mig så lat... och slösaktig.
_________________
Försöker planera in en resa till Sthlm senare i höst. Hade hemsktgärna velat åka och hälsa på Lisa, det var snart 1.5 år sedan vi sågs sist. Alldeles, alldeles för länge. Våra besök till de lokala pubarna ligger fortfarande varmt om hjärtat. Alla de chokladkakor vi åt, ett berg kan bildas. För att inte tala om de trevliga diskussionerna och känslan av den varma atmosfären som bara kan hittas i en engelsk, traditionell pub. Är det otacksamt att säga att man önskar sig tillbaka?
Jag saknar England. För tusende gången berättar jag nu detta, så pass tragisk är jag. Men med varje dag påbörjas ett nytt äventyr. Och jag hoppas jag kan trycka in en Stockholmsreda i mitt redan fulla schema. Jag har inte varit i huvudstaden på länge, länge.
_________________
För övrigt så har ingen hämtat sköldpaddan Algot ännu. Den stackaren bor fortfarande i en balja i vårt badrum. På måndag åker han antingen till en bekant med akvarium, eller till djuraffären. Han mår nog bäst av det. Och om jag tar med honom till Lund - det återstår att se. Kanske köper jag en liten babysköldpadda istället. En som jag har redan från början, och som kan hålla mig sällskap. Visst kan reptiler vara keliga?
Nej, nu: borsta hår, packa väska, käka och åka till jobbet. Suck.
Kommentarer
Trackback