Nothing minor, nothing major
Klockan slår snart midnatt, och jag sitter fortfarande framför datorn, skrivandes på min uppsats. Eller ja... jag försöker skriva. Det går inte riktigt som jag hade tänkt. Det är jobbigt och svårt, för att inte tala om näst intill omöjligt.
Och jag menar, vem bryr sig egentligen om hur en utredare förhåller sig till problematiserade ungdomar? Så länge det funkar så..
_______________________________________________________________________________
Imorgon kväll är det utgång. Antagligen. Jag har börjat tappa lusten lite. Men det kan kopplas till uppsatsen. Om jag låter uppsatsen styra så kommer jag inte vilja göra något alls tills onsdag kväll. Och så kan vi inte ha det. Mhmm.
Dessutom vet jag ej om jag ska på handledningen imorgon. Är det frivilligt känns det onödigt.
(Oh, vilket glatt och inspirerande inlägg detta var!)
Remind me again why I wanted to go to the University.
Och jag menar, vem bryr sig egentligen om hur en utredare förhåller sig till problematiserade ungdomar? Så länge det funkar så..
_______________________________________________________________________________
Imorgon kväll är det utgång. Antagligen. Jag har börjat tappa lusten lite. Men det kan kopplas till uppsatsen. Om jag låter uppsatsen styra så kommer jag inte vilja göra något alls tills onsdag kväll. Och så kan vi inte ha det. Mhmm.
Dessutom vet jag ej om jag ska på handledningen imorgon. Är det frivilligt känns det onödigt.
Hela uppsatsen känns onödig.
(Oh, vilket glatt och inspirerande inlägg detta var!)
Kommentarer
Trackback