lindholmlindau

Idag ar det onsdag. Och snart har tre hela dagar av min frihetsvecka gatt, och det har varit tre alldeles underbara dagar. Inget brak, inget skrik, inget komprimissande mellan tva relativt egoistiska tvillingflickor. Sa. Fruktansvart. Skont. Men jag erkanner att ungarna for med sig en viss distraktion. Fast i o for sig, det gor en bra bok ocksa. Som En Geishas Memoarer. Tips till alla som inte last den: LAS DEN. En av mina absoluta favoritbocker just nu. Fast inget slar Harry Potter, det gar bara inte.

Helgen gav ett valdigt trevligt avslut pa forra veckan. Visserligen satt jag barnvakt i fredags da det var badminton, men det gor ingenting. Christina anordnade en ny badmintonskvall denna fedagen ocksa, sa att jag for en gangs skull kan bara med. Nej, det som gjorde helgen sa pass bra som den var, var min och Maries Londonbesok pa lordagen. Dagen paborjades med att jag var cirka tva timmar sen, nagot jag inte har emot att be om ursakt for annu en gang. Darefter bar det av till The British Museum. En enorm byggnad med hundratals, nej, tusentals historiska, antika, gamla saker fran Egypten, Rom, Grekland och liknande stallen. Vi hade dock bara energi till att se halften av alla de arkeologiska fynden, sa vi ska definitivt dit igen. Nagongang. Nagon regnig och gra dag formodligen. Vi kunde ju inte spendera denna vackra vardag (jag vet, i januari? Helt galet) inomhus, sa vi flydde senare till Hyde Park, var i vi vandrade omkring ett par timmar och planerade sommarplaner som inkluderade massa solning, fotbollsspelande och glassatande. Jag kan inte vanta tills sommaren. Just nu ligger det sno ute, och sno ar underbart, men jag vill ha var, sommar! Sen kanske jag langtar mer till sommaren i ar an vanligtvis beroende pa att jag kommer hem da. Det finns en mojlighet till det ocksa. Snart bara 6 manader kvar...

Fast samtidigt sa avskyr jag mig sjalv for att jag gar och planerar saker som ska handa i sommar. Som roadtrips, strandbesok, filmkvallar. Det ar ju lang tid kvar, och jag borde egentligen leva i nuet. Men det ar svart. Dessutom blir inget nagonsin som man har tankt sig. Nar jag kommer hem forsvinner alla ivag for att studera, sa da blir jag ensam kvar i lilla Hassleholm. Sa jag kanske borde forsoka njuta av min tid har, for vem sager att det blir battre sen?

For ovrigt sa maste jag dela med mig av goda nyheter: Sandra kommer kanske hit snart, underbart! Hall tummarna for att inget gar fel.

Min nasa fryser. Och mina fingrar. Och mina axlar. Det ar sa fruktansvart kallt har nu. Fast snon har nastan toat bort redan, yes!

I helgen ar det badminton, countrywalk, pub och ikea som galler. Antligen Ikea igen. Jag vill ha Mmmm... Marabou. Och varmkorv.

Love x